Hörneå bys hemsida www.becken.se
Skiljet i Sandslån Ådalen
High Coast Distillery i Bjärtrå är ett utflyktsmål i Ådalen, vilket berättades om på Becken-Webben under våren 2024. Ett spektakulärt fynd i grannskapet var sågverksmagasinet i Mariedal, även det beskrivet på hemsidan.
Mer finns att se för den som är intresserad av industrihistoria. Undertecknad tillhör den kategorin och därför fortsätter serien med Skiljet i Sandslån. Platsen besöktes dels i april dels i juli. Där finns ett museum som är öppet under sommaren - Ådalens industrimuseum.
Bild 1. Driftledartornet i Sandslån kvarstår på sin plats, april 2024.
Gemensamt för i princip alla vattendrag utmed Norrlandskusten var träindustri, sågar, järnbruk (träkol) och sedermera pappersmassa och pappersbruk. Vattendragen gav både vattenkraft och processvatten men fungerade även som transportled för stockar - med andra ord - flottning.
Bild 2. Gångbron till den Stora Sorteringen i Sandslån. Foto tillgängligt av Digitalmuseum.
Vattendraget Hörneån var inget undantag i termer av skogsindustri. Om detta har det skrivits ett flertal artiklar om Järnbruket och om Hörnefors Sulfitfabrik. Även flottning har berörts i följande artiklar
1) Flottning i Hörneån och i Dalälven – Den gamle flottaren
2) Hans Näslund - om Hörneån och Flottning
3) Allan Abrahamsson minns flottningen i Hörneån
Även kanalen i Hörneån hade betydelse för flottning;
4) Kanalen i Hörnefors
5) Gunnar Johansson om Kanalen
6) Hörnån FVO - Vattendraget
Metoden att flotta timmer är gammal, där Wikipedia berättar om medeltiden. Samma källa berättar att det bland Norrlandsälvarna var i Ångermanälven man först började flottning, under 1740-talet. Flottning i de andra älvarna tillkom under början och mitten av 1800-talet. Järnbrukens behov av träkol ersattes av sågverk. Vattensågar vid forsar i inlandet ersattes av ångsågar utmed kusten och där tillkom fabriker för pappersmassa. Denna omvandling drev fram ett allt större behov av flottningen. I Sandslån var verksamhetens som störst 1953 då skiljet hanterade 23 miljoner stockar (museet anger till skillnad från Wikipedia att rekordåret inträffade 1957).
Bild 3. Stora Sorteringen i Sandslån. Foto tillgängligt av Digitalmuseum. Anläggningen i nedre högra hörnet tillhörde inte Skiljet utan utgjordes av Box industrier. Box tillverkade emballage vilket är beskrivet i en tidigare artikel.
Skiljet i Sandslån hade tre perioder vilka inleddes med det så kallade Landskiljet 1874 till 1915. Information vid museet berättar att produktionen ökade från ca 2 miljoner stockar i början av 1880-talet till 10 miljoner mot slutet av dess period.
Bild 4. Modell av den Stora Sorteringen, en anläggning som var mycket avancerad. Den bestod av fyra parallella sektioner för sortering. I bakgrunden Redaktör Lena Lindholm.
Se bild 4
1) BOMMEN, likt en stor tratt där stockar leds in från älven.
2) INTAG och SVÄNGARBRYGGAN - där stockar leds in i anläggningen och stockarna svängs runt på tvären, såsom ses i bild 5.
3) KLARARBRYGGAN där sortering sker och där stockar dras in i små magasin, så kallade MÅTT. Denna del av skiljet kallades GREKAMMEN.
4)
När ett MÅTT blev fullt tömdes de ut i KANALEN och flöt nedströms.
5) Sorterade stockar samlades upp i BUNTVERKET. Där bands kätting runt stockarna varpå det bogserades bort och förankrades i den så kallade FLINKAN. Därifrån bogserades buntar ut till respektive fabrik eller såg utmed älven.
Bild 5. En bild från det Stora Sorteringen. Bilden är från en film tillgänglig på YouTube om den Stora Sorteringen.
Landskiljet ersattes av den "Stora Sorteringen" under perioden 1915 till 1965. Anläggningen var spektakulär och upptog en yta av 50 hektar, mestadels flytande på Ångermanälven och i övrigt förankrat i botten med så kallade dykdalber. Som mest jobbade 700 man per dygn under högsäsong. Skiljet ansågs vara världens största.
Tiderna förändrades och fler faktorer bidrog till att det gamla skiljet måste ersättas och rationaliseras. Museet berättar att vattenkraftens utbyggnad var en viktigt orsak. Detta förstås då vårfloden magasinerades för elproduktion vilket hämmade flottningen som nyttjade vårflodens vatten.
Bild 6. I museet finns interiörer från tidigare epoker av flottning och sortering. Redaktör Lena Lindholm kokar kaffe. Museet ligger granne med ett vandrarhem på samma område.
Nedgången i flottning berodde även på en ökad grad av lastbilstransport. Med lastbil kom timmer fort fram till industrin, vilket var fördelaktigt för både virkeskvalitet och ekonomi.
Flottning och sortering var arbetsintensivt. Detta i kombination med en ändrad demografi att landsbygdens befolkning flyttade till storstäder och gärna söderut ledde till brist på arbetskraft.
En ytterligare faktor till nackdel för den Stora Sorteringen var vegetation som slagit rot i dess murknande träkonstruktioner. Detta leder fram till behov av nytänkande och nyinvestering.
Bild 7. Flottning på Ångermanälven kan studeras i en journalfilm på YouTube - Sista rompan i Ångermanälven.
Den "Mekaniska Sorteringen" driftsattes 1965. Den var avsevärt mer rationellt än de tidigare och den krävde en avsevärt mindre yta än den tidigare - fyra hektar mot tidigare 50 hektar. Där sorterades 10-15 miljoner stockar per år med en arbetsstyrka om 125 personer varav 25% var kvinnor. Museet berättar om arbetsmiljön vid skiljet där ett monotont löpande band och tryckande på knappar hade ersatt den gamla fysiskt tunga hanteringen av stockar. Även tidigare var kvinnor engagerade i flottning men då i olika serviceroller.
Bild 8. Driftledartornet då det var i drift. Den Mekaniska Sorteringen beskrivs i en journalfilm tillgänglig på YouTube varifrån bilden är hämtad.
Den "Mekaniska Sorteringen" avvecklades 1982, monterades ned och såldes till Finland där den var i drift i Kemi älv till 1991. Det som idag minner om Mekaniseringen i Sandslån är driftledartornet (se bild 1, 8 och 11).
Bild 9. På kajen i Sandslån står denna överbyggnad till en tidigare bogserbåt. Här finns en camping, stugor, vandrarhem och ställplats för husbilar.
Flottning och skilje är en försvunnen epok i svensk industrihistoria. Ådalens industrimuseum bidrar till minnet av denna epok, likt denna artikel på Becken-Webben. Därtill visar det sig finnas en uppsjö av mer information, bilder och filmer på nätet.
Bild 10. Flottning på Indalsälven kan studeras i denna journalfilm tillgänglig på YouTube.
Sista flottningen i Leksand kan studeras i denna journalfilm tillgänglig på YouTube.
Flottning i Kalix älv kan studeras i denna journalfilm tillgänglig på YouTube.
Vid Västerbottens Länsmuseum har man sammanställt en hel bok om flottningen i Västerbotten - i nr 1981-3.
Bild 11. Driftledartornet i Sandslån, juli 2024.
Sandslån är en viktig del av vår kultur- och industrihistoria. Är man inte intresserad av detta kan man njuta av platsen från dessa camping, vandrarhem eller ställplats. På andra sidan av Kungsgårdsviken ligger destilleriet High Coast Whisky. Vill man besöka det senare tar man lämpligen landvägen istället för att simma 300 meter över sundet.
Gunnar Engström, 2024-09-08
--ooOoo--
TILLÄGG 2024-09-10
Originalet till artikeln ovan exponerade några avfotade bilder från Ådalens industrimuseum. Innan publicering skickades en förfrågan till museet om detta godkändes. I väntan på respons skrevs dock artikeln om och dessa bilder ersattes med "öppna bilder" från nätet (Digitalmuseum). Idag kom respons från Ådalens industrimuseum med följande ord:
Hej!
Tack för ditt mail, trevligt att få återkoppling från någon som besökt museet. Det går utmärkt att du publicerar bilder tagna i museet! Vi har tyvärr inte tid att skicka någon text till dig, men vi är glada för att du skriver om oss.
Många hälsningar från Sandslån, Karin
Dessa bilder tillförs nedan med lite kort text.
Bild 12. Landskiljet - den första anläggningen (se text för detaljer).
Bild 13. Sorterare, bedöms vara fotat från den andra periodens sortering - den Stora Sorteringen (se text för detaljer).
Bild 14. Den Stora Sorteringen (se text för detaljer och jämför bild 3 och 4).
Bild 15. Den Mekaniska Sorteringen (se text för detaljer).
Gunnar Engström, 2024-09-10
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se